Flyktingboenden brinner – är vi tillbaka till 90-talet?
Flera flyktingboenden i Sverige har brunnit i höst, många misstänkt anlagda. Vi går igenom vad som är känt och varför jämförelsen med 90-talet känns aktuell.
Brott Ett efter ett har asylboenden runt om i Sverige eldhärjats under hösten 2015. Polisen har i flera fall inte kunnat utesluta anlagd brand, och listan över drabbade orter växer i en takt som gör att många drar paralleller till den våg av rasistiskt motiverat våld som rullade över landet i början av 1990-talet. Frågan som ställs om och om igen, i kommentarsfält och på redaktioner: är vi på väg tillbaka dit?
Hur många bränder handlar det om egentligen?
Enligt uppgifter som sammanställts av flera nyhetsredaktioner rör det sig om närmare fyrtio bränder eller brandtillbud vid asylboenden i Sverige mellan sommaren och hösten 2015, med en tydlig topp i oktober. I många av fallen har räddningstjänst och polis inte kunnat fastställa orsaken med säkerhet, men i en betydande andel av de utredda fallen pekar tekniska undersökningar mot anlagd brand. Det är viktigt att hedra den osäkerheten: alla bränder har inte visat sig vara brott, och myndigheterna har varit tydliga med att varje enskilt fall utreds för sig.
“Vi kan inte utesluta att branden är anlagd, men vi är i ett tidigt skede av utredningen”, är en formulering som återkommit i räddningstjänstens och polisens uttalanden gång på gång under hösten.
Varför känns det som 90-talet igen?
Sverige har varit här förut. I början av 1990-talet, mitt i en asylsökande-våg och en djup lågkonjunktur, brann flera flyktingförläggningar under vad som senare beskrivits som en tydlig xenofobisk strömning i delar av samhällsdebatten. Historiker och forskare i rasism och migration har pekat på att mönstret 2015 – bränder som ökar i takt med att antalet asylsökande stiger och debatten hårdnar – påminner obehagligt om det som hände då. Ingen seriös bedömare hävdar att det handlar om en identisk situation, men själva sambandet mellan hätsk retorik och konkreta angrepp på boenden är något som forskare inom fältet lyft som ett observerat mönster snarare än en slump.
Vad säger myndigheterna om vem som ligger bakom?
Här är det viktigt att vara tydlig: i de allra flesta fallen har ingen gärningsperson kunnat knytas till branden med säkerhet, och kit vill inte spekulera i skuld där polisen själv inte gjort det. Säkerhetspolisen och lokala poliser har dock uttryckt oro över en generell upptrappning av hot och hat riktat mot både boenden och boendepersonal under hösten, kopplat till den hårdnande debatten om migration.
Några saker som brukar nämnas när man försöker förstå bakgrunden:
- Det kraftigt ökade antalet asylsökande under hösten 2015 satte press på kommuner att snabbt öppna nya boenden, ofta med kort varsel till grannar.
- Debattklimatet online hårdnade märkbart parallellt med att fler boenden etablerades.
- Fall med snabb eskalering från hätska kommentarer till konkreta hot mot specifika adresser har uppmärksammats av flera bevakande redaktioner.
Vad kan man göra åt det, egentligen?
Civilsamhället har mobiliserat på flera håll, med grannskapsvakter, brandbevakning och lokala nätverk som stöttar boenden efter mörkrets inbrott. Samtidigt varnar poliser och forskare för att en rasistisk mobb inte är samma sak som ett medborgargarde och att spontana vaktstyrkor riskerar att göra mer skada än nytta om de inte samarbetar direkt med räddningstjänst och polis. Den mest konkreta åtgärd som lyfts fram gång på gång är i stället bättre brandskydd och tidigare polisiär närvaro vid nyetablerade boenden, snarare än att civila tar lagen i egna händer.
Forskare som studerar kopplingen mellan retorik och våld har också konstaterat att hård retorik kan trigga våld, vilket gör att flera bevakande redaktioner nu följer både debattklimatet och konkreta hot mot boenden parallellt. Andra har istället granskat spridningen av obekräftade uppgifter, som i texten om hur man stoppar falska rykten i sitt flöde.
Betyder det här att rasismen har blivit värre?
Det är svårt att svara ja eller nej på. Det som går att säga är att den offentliga debattens tonläge har blivit hårdare, och att forskare som studerar hatbrott ser ett samband mellan hätsk retorik online och en ökad rapportering av hot mot både boenden och enskilda flyktingar. Om det innebär att fler människor faktiskt bär på rasistiska uppfattningar, eller om det snarare handlar om att en högljudd minoritet blivit mer synlig och mer benägen att agera, är en fråga som forskningen ännu inte gett ett entydigt svar på.
Vad som är säkert är att varje anlagd brand utgör ett brott, oavsett motiv, och att den som känner sig hotad eller oroad har rätt att vända sig till polisen. Den som själv mår dåligt av det hårdnande klimatet kan också vända sig till 1177 för stöd.



