Varför äter alla kvarg helt plötsligt?

För några år sedan var kvarg något man kanske stötte på hos en särskilt hälsomedveten släkting. Idag tar produkten en hel hylla i kylskåpsdisken, i ett tiotal smaker, och dyker upp i träningsflöden, matbloggar och lunchlådor. Något har hänt med kvargens status – frågan är vad.

Vad är kvarg egentligen?

Kvarg är en färskost som tillverkas genom att mjölkens vassle silas bort, vilket ger en tjock, len konsistens som ligger någonstans mellan yoghurt och keso. Processen koncentrerar proteinet från mjölken, vilket är precis den egenskap som gjort kvargen så populär: samma mängd som en vanlig yoghurtportion innehåller betydligt mer protein, med relativt lite fett och socker om man väljer den naturella varianten.

Namnet kommer ursprungligen från tyskans “Quark”, och osten har funnits på tyska och centraleuropeiska köksbord i generationer, långt innan den blev ett svenskt kylskåpsstapel. Det är först på senare år som den svenska mejerihyllan verkligen fyllts av varianter – naturell, vaniljsmak, med bär, i storpack för den som äter den varje dag, och i mindre take away-burkar för den som vill ha ett snabbt mellanmål på språng.

Varför blev protein plötsligt det stora samtalsämnet?

Kvargens frammarsch hänger ihop med en bredare trend där protein gått från att vara ett samtalsämne för gymgängare till något de flesta bryr sig om, oavsett om man tränar hårt eller bara vill hålla sig mätt längre mellan måltiderna. Kvarg passar perfekt in i det samtalet: den är enkel att äta rakt ur burken, kräver ingen tillagning, och känns – rätt eller fel – mindre som “bantmat” och mer som något man unnar sig.

Sociala medier har sannolikt spätt på trenden ytterligare. Träningskonton och matbloggare har i flera år basunerat ut kvargbaserade recept – från proteinrik “cheesecake” till glassliknande efterrätter gjorda på fryst kvarg och bär – som gjort produkten till ett slags smart genväg för den som vill äta gott utan att det ska kosta lika mycket kalorier som originalet.

Kvargens största trick är att den känns som en efterrätt samtidigt som den mätta profilen gör att den fungerar som ett mellanmål man faktiskt blir mätt av.

Är det bara hajp, eller finns det substans?

Näringsmässigt håller kvargen vad den lovar: hög proteinhalt, lågt sockerinnehåll i de naturella varianterna, och en konsistens som gör att den känns mer som ett mellanmål än ett tillskott. Problemet uppstår framför allt med de smaksatta varianterna, där sockerhalten kan ligga i nivå med en vanlig efterrätt, trots att förpackningen fortfarande signalerar hälsa.

Det är också värt att komma ihåg att protein i sig inte är någon magisk ingrediens. Kroppen behöver en rimlig mängd protein för att bygga och underhålla muskler, men att äta betydligt mer än vad man faktiskt gör av med i träning gör i sig inte att man blir starkare eller smalare snabbare. Kvargens verkliga fördel ligger snarare i mättnadskänslan – den håller hungern borta längre än många andra mellanmål med samma antal kalorier.

Några saker att hålla koll på när man handlar kvarg:

• Jämför sockerinnehållet mellan naturell och smaksatt kvarg – skillnaden kan vara betydande.
• Kvarg är inte automatiskt “nyttigare” än yoghurt, det beror på vilken variant man jämför med.
• Proteininnehållet gör kvargen mättande, vilket är den faktiska anledningen till att den fungerar bra som mellanmål.

Kommer trenden att hålla i sig?

Sannolikt, åtminstone så länge protein fortsätter vara det som konsumenter frågar efter i mejeridisken. Kvarg har dessutom en fördel jämfört med många andra hälsotrender: den smakar faktiskt bra, är billig att producera och går att variera i oändlighet med bär, müsli eller honung. Det är sällan en dålig kombination för att en produkt ska bli kvar i kylskåpet, trend eller inte.