Mer grönska i städerna, visst – men glöm inte bilarna

Trädplanterade gator, gröna tak och vertikala trädgårdar på husfasader har blivit något av en universallösning i debatten om hur städer ska bli mer hållbara. Grönska i städer sänker temperaturen på heta sommardagar, binder koldioxid och gör helt enkelt kvarteren trevligare att vistas i. Men om grönskan planteras längs samma gator som fortfarande domineras av bilköer, är frågan hur mycket den egentligen löser.

Vad gör grönska faktiskt för en stad?

Träd och växtlighet sänker lokal temperatur genom skugga och avdunstning, vilket är särskilt märkbart i stadskärnor där asfalt och betong annars lagrar värme. Grönska kan också fånga upp en del partiklar och buller, samt ge platser för både djurliv och människor att andas ut i en annars tät stadsmiljö. Det är effekter som stadsplanerare gärna lyfter fram, och med rätta – forskning på urban grönska visar återkommande positiva resultat för både hälsa och trivsel.

Problemet uppstår när grönska används som ett sätt att visa upp miljöambition utan att samtidigt ta i det som faktiskt orsakar mest utsläpp och dålig luft i städer: biltrafiken.

Ett träd kan rena en del av luften. Det kan inte kompensera för en gata full av bilar i tomgång.

Varför är det lättare att plantera träd än att minska biltrafiken?

Helt enkelt för att det är en betydligt mindre politiskt känslig åtgärd. Att anlägga en grön remsa eller ett nytt parkstråk möts sällan av protester. Att stänga av en gata för biltrafik, införa trängselavgifter eller minska antalet parkeringsplatser gör det desto oftare – även när effekten på luftkvalitet och klimat är betydligt större.

Några åtgärder som forskning pekar ut som mer effektiva än enbart grönska, om målet är renare stadsluft:

• Minskat antal bilar i innerstadskärnor genom trängselavgifter eller bilfria zoner
• Utbyggd kollektivtrafik och cykelinfrastruktur som gör bilen till ett sämre förstahandsval
• Strängare krav på fordons utsläpp i särskilt tätbefolkade områden
• Grönska kombinerad med, inte istället för, minskad biltrafik

Går det att göra båda delarna samtidigt?

Ja, och flera städer har redan visat att det går att kombinera. Grönska fungerar bäst som ett komplement snarare än en ersättning – ett sätt att göra en stad med redan minskad biltrafik ännu behagligare att vistas i, inte ett sätt att kompensera för att trafiken fortsätter som förut. Samma logik gäller för övrigt andra miljöfrågor där enkla åtgärder riskerar att ta fokus från de svårare besluten, där den symboliska insatsen ibland får mer uppmärksamhet än den som faktiskt gör skillnad.

Det är heller inte bara luft och temperatur som står på spel. Även andra delar av stadens ekosystem, som pollinerande insekter, är beroende av att grönskan faktiskt får utrymme att fungera – inte bara som dekoration mellan trafikstockningar.

Så vad borde egentligen komma först?

Sannolikt båda samtidigt, men med en tydlig prioritering: minska biltrafiken där det går, och plantera grönska överallt där det finns plats. Det är en kombination som kräver mer politiskt mod än ett enskilt grönt tak, men det är också den enda som på allvar rör vid orsaken – inte bara symtomen – till varför så många stadsgator känns tunga att andas i.