Spelberoende: den osynliga missbruksdiagnosen ingen pratar om

Till skillnad från alkohol- eller drogberoende syns spelberoende sällan utåt. Den som spelar bort sin lön på nätcasino eller sportspel kan gå till jobbet varje dag utan att en enda kollega anar något. Just den osynligheten gör spelberoende till ett av de mer förbisedda beroendena i den svenska hälsodebatten, trots att konsekvenserna för den drabbade och dennes familj kan bli lika allvarliga som vid andra former av missbruk.

Vad kännetecknar ett spelberoende?

Spelberoende, eller spelmissbruk, klassas i dag som ett beteendeberoende snarare än ett substansberoende – hjärnans belöningssystem påverkas på ett liknande sätt som vid drogmissbruk, trots att ingen kemisk substans är inblandad. Kännetecknande drag brukar beskrivas som ett stegrande behov av att spela för allt högre insatser, misslyckade försök att sluta eller minska, samt att spelandet fortsätter trots allvarliga negativa konsekvenser för ekonomi, relationer eller arbete.

“Många som utvecklar spelberoende beskriver att det inte handlar om girighet eller dålig impulskontroll i vardagen, utan om en beroendemekanism som är svår att bryta på egen hand”, som behandlare inom beroendevården ofta uttrycker det.

Varför är just spel om pengar så beroendeframkallande?

En del av förklaringen ligger i hur spel om pengar är designade: oregelbundna, oförutsägbara vinster aktiverar belöningssystemet starkare än förutsägbara belöningar, vilket gör att hjärnan fortsätter att söka nästa “träff” även efter upprepade förluster. Den ständiga tillgängligheten via mobilen har enligt flera bedömare förvärrat problemet ytterligare – där spel om pengar tidigare krävde ett fysiskt besök på ett kasino eller ombud, går det i dag att spela dygnet runt utan att någon i omgivningen behöver märka det.

Några faktorer som ofta lyfts fram som riskökande:

• Lättillgängliga spelappar och nätcasinon utan naturliga stopp
• Marknadsföring som normaliserar spel som underhållning snarare än risk
• Ekonomisk stress som gör snabba vinstchanser extra lockande
• Bristande kunskap om var man kan söka hjälp för spelproblem

Vem drabbas av spelberoende?

Bilden av spelberoende har länge dominerats av föreställningen om en viss typ av person, men verkligheten är betydligt bredare: spelproblem förekommer i alla åldersgrupper, inkomstnivåer och samhällsklasser. Vad som ofta förenar är att beroendet byggs upp gradvis, och att den drabbade själv sällan uppfattar sitt spelande som ett problem förrän de ekonomiska eller sociala konsekvenserna redan blivit allvarliga.

Vad finns det för hjälp att få?

I Sverige finns i dag flera vägar att söka stöd, från Stödlinjen som riktar sig specifikt till spelare och anhöriga, till beroendemottagningar inom den vanliga sjukvården. Många beskriver dessutom självavstängningssystemet Spelpaus, som blockerar tillgången till licensierade svenska spelbolag, som ett viktigt verktyg för den som vill ta ett första steg bort från spelandet. Precis som vid andra beroenden, till exempel de två helt lagliga drogerna som skördar flest liv i Sverige, är tidig kontakt med vården ofta avgörande – ju tidigare någon söker hjälp, desto lättare brukar vägen tillbaka vara. Samma mönster, att beroendet byggs upp i det tysta innan det upptäcks, går igen i hur illegala piller strömmar in i Sverige.