Nyheter Idag driver kritik mot DN – men vem står bakom Nyheter Idag?
Alternativa nyhetssajter som Nyheter Idag kan sätta agendan på några timmar och rikta hård kritik mot etablerade redaktioner som DN. Men vem står egentligen bakom sajten du läser – och hur avgör du om den går att lita på?
Granskar Det brukar gå fort. En rubrik dyker upp på en mindre nyhetssajt, delas i tusental på sociala medier under några timmar, och innan kvällen är slut har den etablerade pressen tvingats bemöta eller rätta något. Sajten Nyheter Idag är ett exempel på en aktör som återkommande riktat hård kritik mot stora, etablerade redaktioner som Dagens Nyheter. Men hur mycket vet egentligen den som klickar sig vidare från flödet om vilka som faktiskt står bakom en sådan sajt? Här är en genomgång av hur du själv kan ta reda på det.
Vem står bakom Nyheter Idag?
Nyheter Idag grundades i februari 2014 av Chang Frick och Jakob Bergman. Frick är sajtens ägare och chefredaktör och är en offentlig, tydligt utpekad avsändare. Det gör faktiskt Nyheter Idag mer transparent på just den punkten än en del andra sajter i det alternativa medielandskapet, där ägande och redaktion ibland är betydligt svårare att få klarhet i.
Att en avsändare är känd betyder dock inte att allt som publiceras automatiskt är korrekt, lika lite som en otydlig avsändare alltid har fel. Poängen med att veta vem som står bakom är att du blir bättre rustad att tolka vinkeln på det du läser.
Källkritik handlar inte om att avfärda allt, utan om att ställa samma krav på transparens vare sig nyheten kommer från en stor tidning eller en liten sajt du aldrig hört talas om.
Frågor att ställa om en sajt
Det finns några konkreta saker att titta efter innan du litar på – eller delar vidare – en artikel:
- Finns det en ansvarig utgivare, och går det att hitta vem det är?
- Finns en tydlig “om oss”-sida med redaktion och kontaktuppgifter?
- Finansieras sajten av annonser, prenumerationer, donationer – eller är det oklart?
- Redovisas eventuella kopplingar till organisationer eller politiska nätverk?
- Skiljer sajten tydligt på nyhetsrapportering och opinion?
Etablerade medier som DN är i regel bundna av ansvarig utgivare och pressetiska regler på ett sätt som mindre sajter inte alltid är. Det gör dem inte felfria, men det finns ofta en tydligare struktur för att rätta fel och pröva klagomål.
Varför stora tidningar ofta blir måltavla
När mindre sajter vill visa på vad de uppfattar som slagsida i journalistiken blir de största, mest kända redaktionerna naturliga exempel att peka på – dels för deras räckvidd, dels för deras roll som normgivande. Dagens Nyheter, som en av landets största morgontidningar, hamnar därför ofta i skottgluggen. Det säger dock inte i sig särskilt mycket om huruvida kritiken i det enskilda fallet är befogad. Det behöver bedömas granskning för granskning, inte utifrån vem som råkar framföra den.
Gör det alternativa medielandskapet journalistiken bättre?
Ett rimligt sätt att se på saken är att granskande sajter, oavsett vinkling, i bästa fall tvingar den etablerade pressen att bli mer noggrann. När kritik mot en stor tidning faktiskt bottnar i ett reellt fel brukar det leda till rättelser och skärpt granskning. Problemet uppstår när kritiken i sig bygger på förenklingar eller felaktigheter som sprids lika snabbt som den ursprungliga nyheten – då blir resultatet snarare mer förvirring än bättre journalistik.
Så navigerar du som läsare
Det enklaste sättet att undvika att bli ett verktyg i ett drev, oavsett vilken sida det kommer från, är att fråga sig tre saker: varför publiceras den här artikeln just nu, vem tjänar på att den sprids, och går samma påstående att hitta bekräftat på fler än ett oberoende håll? Det gäller lika mycket Nyheter Idag och DN som allt däremellan.
Kanske är den viktigaste läxan inte att avfärda någon sajt i klump, utan att ställa samma krav på transparens och källkritik oavsett var nyheten dyker upp först. Läs gärna vidare om hur du känner igen whataboutism, ett vanligt sätt att avleda en berättigad fråga.
