Nej, klippet visade inte muslimer som firade Parisattentatet – det var cricketfans
Efter terrordåden i Paris spreds en video som påstods visa muslimer som firade attacken. I själva verket var det ett gammalt klipp på jublande cricketsupportrar. Så fungerade vilseledningen.
Granskar Timmarna efter terrordåden i Paris den 13 november 2015 spreds en video i sociala medier med påståendet att den visade muslimer som firade attackerna. Klippet visade en stor grupp män som jublade och viftade med pakistanska flaggor på en gata, och det delades snabbt vidare av flera högerinriktade sajter och konton. Enligt faktagranskare som senare synade materialet fick videon hundratusentals visningar på kort tid.
Men bilden stämde inte med bildtexten. Enligt granskningar från bland andra internationella nyhetsmedier var klippet flera år gammalt och hade ingenting med Paris att göra: det visade brittisk-pakistanska supportrar som firade en cricketseger, filmat vid Tooting Broadway i södra London. En glädjescen från ett idrottssammanhang hade alltså fått en helt ny, falsk inramning.
Hur går den här typen av vilseledning till?
Grundgreppet är enkelt. En äkta bild eller video, ofta från ett sportevenemang, en folkfest eller en gammal nyhetshändelse, får en ny text som knyter den till en aktuell och laddad situation. Eftersom materialet i sig är genuint klarar det en snabb blick, och den som delar hinner sällan fråga sig var och när det egentligen filmades. En bild utan sammanhang kan tyckas bevisa nästan vad som helst.
Varför spreds klippet så snabbt?
Desinformation kring chockerande händelser har ett par återkommande drag. För det första utnyttjas den känslomässiga chock som redan finns hos mottagaren, vilket gör att det kritiska tänkandet lätt kopplas bort. För det andra bekräftar innehållet ofta fördomar som redan finns hos delar av publiken, vilket gör det extra delbart. För det tredje sker spridningen snabbast just i de första timmarna, innan medier och faktagranskare hunnit reagera.
En bild utan sammanhang kan bevisa nästan vad som helst. Det är just därför sammanhanget är det första man bör ifrågasätta.
Hur avslöjar man en vilseledande bild själv?
Det finns några enkla, om än inte ofelbara, knep som faktagranskare brukar rekommendera:
- Gör en omvänd bildsökning för att se var och när bilden eller videon ursprungligen publicerades
- Kolla om etablerade nyhetskällor rapporterar samma sak, med samma material
- Var extra skeptisk om innehållet bekräftar en känsla eller fördom du redan har
- Titta efter detaljer, klädsel, väder, arkitektur eller flaggor, som kan avslöja fel plats eller tid
Vilken skada gör felmärkta bilder?
Skadan handlar inte bara om det enskilda klippet, utan om vad det bidrar till i det större samtalsklimatet. Ett felaktigt inlägg som får stor spridning hinner forma uppfattningar innan en eventuell rättelse ens publiceras, och rättelser når sällan lika många som originalet. I det här fallet fick ett gäng jublande cricketfans felaktigt tjäna som “bevis” för att en hel grupp skulle glädjas åt terror – en effekt som drabbar oskyldiga och göder misstänksamhet.
Är mönstret unikt?
Nej. Efter flera stora kriser under 2010-talet har liknande felmärkta bilder och klipp dykt upp, ofta med samma grundstruktur: material ur ett annat sammanhang, en ny och falsk text, och snabb spridning innan någon hunnit granska källan. Efter just Parisattentaten cirkulerade dessutom flera andra falska påståenden parallellt, vilket faktagranskare fick avliva ett efter ett. Att stanna upp innan man delar är sannolikt det enskilt mest effektiva motmedlet.
Fler exempel på hur siffror och påståenden kan framställas vilseledande finns i texten om hur statistik och tester kan vinklas och i kit granskar botox till gravida och ammande.
