Trodde du att Sverige var ett högskatteland? Det är det inte

Sverige beskrivs ofta, både inrikes och internationellt, som ett av världens mest skatteintensiva länder. Bilden stämmer delvis – men den är också mer nyanserad än vad den slentrianmässiga beteckningen “högskatteland” ger sken av. Jämför man Sveriges skattetryck med andra jämförbara länder är det nämligen långt ifrån säkert att Sverige toppar listan.

Är Sverige faktiskt det land i världen som har högst skattetryck?

Nej, enligt internationella jämförelser av skattekvoten – alltså total skatteintäkt som andel av BNP – ligger flera andra länder konsekvent högre än Sverige. Länder som Danmark och Frankrike har historiskt haft ett minst lika högt, och tidvis högre, samlat skattetryck. Sverige hamnar regelmässigt bland de tio länder i världen med högst skattekvot, men “högst i världen” är en titel som sällan går till Sverige specifikt.

Har skattetrycket i Sverige förändrats över tid?

Ja, betydligt. Skattekvoten i Sverige var som högst kring sekelskiftet 2000 och har sedan dess minskat stegvis, till stor del genom sänkt inkomstskatt och avskaffade skatter som förmögenhetsskatten och fastighetsskatten i sin gamla form. Utvecklingen har gått mot en lägre total skattekvot jämfört med toppåren, samtidigt som Sverige fortsatt ligger klart över det globala genomsnittet.

Att ett land har höga marginalskatter på inkomst säger inte automatiskt att det samlade skattetrycket är högst i världen – de två måtten mäter helt olika saker.

Vad är det då som gör att Sverige uppfattas som ett extremt högskatteland?

Sannolikt handlar det om vilka skatter som syns mest i vardagen. Den svenska inkomstskatten, med sina statliga och kommunala delar, kan för höginkomsttagare uppfattas som mycket hög – och det är den delen av skattesystemet de flesta möter direkt på sin lönespecifikation varje månad. Andra delar av skattesystemet är mindre synliga för den enskilda löntagaren, även om de bidrar lika mycket till den totala skattekvoten:

• Arbetsgivaravgifter, som betalas av arbetsgivaren snarare än den anställda
• Moms, som är inbakad i priset på nästan allt man köper
• Kapitalskatter, som bara berör den som har sparande eller kapitalinkomster

Ligger Sveriges bolagsskatt också i topp internationellt?

Faktiskt inte. Den svenska bolagsskatten har under lång tid legat på en internationellt sett måttlig nivå, snarare i den nedre delen av jämförelser med andra utvecklade ekonomier. Det är en del av anledningen till att Sverige samtidigt beskrivs som ett välkomnande land för företagsetableringar, trots ryktet om det höga skattetrycket för privatpersoner.

Vad får Sverige egentligen för alla skattepengarna?

Ett vanligt motargument i den här typen av jämförelser är att skattenivån bara är halva bilden – vad pengarna faktiskt finansierar väger minst lika tungt. Ett skattetryck som ger avgiftsfri sjukvård, kraftigt subventionerad utbildning och ett omfattande trygghetssystem är enligt de flesta ekonomer inte direkt jämförbart med samma skattenivå i ett land där medborgarna själva behöver betala för motsvarande tjänster ur egen ficka. Den typen av jämförelse görs sällan när “högskatteland” slängs ur som ett löst påstående i debatten.

Så vad ska man egentligen ta med sig av det här?

Att “högskatteland” är en sanning med modifikation. Sverige har utan tvekan ett skattetryck som ligger klart över det globala snittet, men det är varken unikt i sitt slag eller nödvändigtvis det högsta i världen – och just den nyansen brukar försvinna i den slentrianmässiga beskrivningen. Samma typ av förenkling dyker upp när man tittar närmare på vilka som egentligen förlorar på att gå från bidrag till jobb – helhetsbilden är sällan lika enkel som rubriken antyder.

Nästa gång någon slänger ur sig att Sverige har världens högsta skatter är det värt att fråga: högst av vad, jämfört med vilka länder, och vilket år?