Terrorismens verkliga ansikte – de flesta attacker sker i muslimska länder

Terrorism får ofta stort medieutrymme när attacker sker i västländer, medan betydligt fler och mer regelbundna attacker i andra delar av världen sällan når samma rubriker. Det skapar en skev bild av var terrorismen faktiskt drabbar hårdast — och vilka som är dess vanligaste offer.

Var i världen sker flest terrordåd?

Enligt återkommande sammanställningar från internationella forskningsinstitut som studerar terrorism sker det stora flertalet attacker i länder med muslimsk majoritetsbefolkning, i första hand i konfliktdrabbade regioner i Mellanöstern, Sydasien och delar av Afrika. Länder som återkommande drabbas hårt av terrordåd är sådana som redan präglas av väpnade konflikter, svaga statsapparater eller pågående inbördeskrig.

Det är alltså inte primärt en fråga om religion i sig, utan om var väpnade grupper — oavsett ideologisk inriktning — har möjlighet att verka: instabila områden med svag statlig kontroll, bristande resurser för säkerhetsarbete och redan pågående konflikter.

Vilka drabbas som offer?

En avgörande men ofta förbisedd punkt är att det stora flertalet av dem som dödas och skadas i dessa attacker själva är muslimer. Civila i de drabbade länderna — däribland kvinnor, barn och äldre — utgör en stor andel av offren, tillsammans med lokal militär och polis som arbetar mot de väpnade grupperna.

“Berättelsen om terrorism som primärt ett hot mot väst missar att de allra flesta som dör i terrordåd är civila muslimer i redan konfliktdrabbade länder”, är ett konstaterande som återkommer i internationell terrorismforskning.

Varför är mediebilden så skev?

Nyhetsvärdering spelar en stor roll. Attacker i länder som redan förknippas med konflikt och instabilitet bedöms ofta som mindre “oväntade” och får därför mindre bevakning, medan attacker i länder som annars uppfattas som trygga och stabila bryter mot förväntningarna och blir stora nyheter. Geografiskt och kulturellt avstånd till publiken spelar också in — händelser som känns nära och igenkännbara engagerar ofta mer än sådana som sker långt bort.

Några faktorer som brukar nämnas för att förklara den skeva bevakningen:

• Nyhetsvärdet av det “oväntade” gör attacker i stabila länder till större rubriker
• Geografisk och kulturell närhet påverkar hur mycket en händelse engagerar publiken
• Svårigheter att rapportera säkert från konfliktzoner ger mindre bevakning på plats
• Upprepade attacker i redan drabbade regioner uppfattas som mindre “nyhetsvärda” över tid

Vad innebär det här för hur vi pratar om terrorism?

Att förstå den fullständiga statistiken är viktigt för att undvika förenklade och missvisande föreställningar om vilka grupper som drabbas hårdast av terrorism i världen. Det handlar inte om att förminska attacker i väst, utan om att komplettera bilden med den betydligt större skala av våld som civila i andra delar av världen lever med dagligen.

En mer nyanserad bild av terrorism och dess offer är också en förutsättning för ett sansat samtal om hur förebyggande arbete mot radikalisering fungerar — och för att undvika de missvisande bilder som ofta sprids i sociala medier efter uppmärksammade attentat.