Nu ratar Barcelona bilarna – och de är inte ensamma

I Barcelonas rutnätsplanerade stadsdelar har trafiken länge dominerat gatubilden – smala trottoarer, korsningar var hundrade meter och en konstant ström av bilar som skär genom bostadskvarter på väg någon annanstans. Nu vänder staden på steken. Genom det som kallas superilles, superblock, stängs flera gator för genomfartstrafik samtidigt och görs om till gångstråk, lekytor och mötesplatser. Barcelona må vara den mest uppmärksammade, men staden är långt ifrån ensam om att tänka om kring bilen i stadskärnan.

Vad är egentligen ett superblock?

Modellen bygger på att man slår ihop flera vanliga kvarter – ofta nio stycken i ett rutnät om tre gånger tre – till en enda större yta där genomfartstrafik med bil förbjuds helt inuti blocket. Bilar som bor eller har ärenden inom området får fortfarande köra sakta in, men det finns ingen anledning för någon att använda de inre gatorna som genväg mellan två större vägar utanför.

Resultatet blir gator som frigörs för annat: uteserveringar, planteringar, lekplatser och cykelbanor på ytor som tidigare var reserverade för parkerade bilar och trafik i rörelse. Barcelonas stadsplanerare har räknat med att modellen, om den rullas ut över hela staden, skulle kunna minska biltrafiken inne i stan med en betydande andel och samtidigt ge tillbaka en stor del av gatuytan till invånarna.

Superblocken handlar inte om att förbjuda bilen – de handlar om att göra den till en gäst istället för husvärd på stadens gator.

Är Barcelona först med det här?

Nej. Flera europeiska städer har experimenterat med liknande grepp under lång tid, om än i andra former. Köpenhamn har sedan decennier byggt bort bilparkeringar till förmån för cykelbanor. Amsterdam kombinerar bilbegränsningar i innerstaden med ett av världens mest utbyggda cykelnät. Även städer som Wien och delar av Paris har infört zoner med kraftigt begränsad biltrafik, ofta motiverat av både luftkvalitet och bullernivåer snarare än enbart trafikflöde.

Det som gör Barcelonas modell särskilt uppmärksammad är skalan och systematiken – tanken är inte enstaka gågator här och där, utan en genomtänkt struktur som i teorin kan appliceras på stora delar av staden, kvarter för kvarter.

Vilka blir vinnarna och förlorarna?

De som bor inom ett superblock vinner tydligast: mindre buller, bättre luft, mer plats för lek och möten. Handlare med fysiska butiker i områdena har i flera fall också rapporterat ökad kundtillströmning, delvis för att fler stannar till och rör sig till fots istället för att bara passera i bil.

Kritiken har framför allt kommit från boende och företag i de områden som gränsar till superblocken, dit trafiken istället leds om. Omdirigerad trafik riskerar att koncentrera buller och avgaser till färre gator istället för att sprida ut den, vilket gjort att en del av planerna fått justeras efter protester.

Kan modellen fungera i svenska städer?

Flera svenska kommuner har följt Barcelonas superblock med stort intresse, och liknande principer – om än i mindre skala – syns redan i svenska satsningar på gångfartsgator, bilfria innerstadskvarter och utbyggda cykelstråk i städer som Göteborg och Malmö. Utmaningen i svenska sammanhang är ofta en annan täthetsgrad: många svenska städer har glesare kvarter och en större andel av befolkningen som redan pendlar med kollektivtrafik, vilket gör att effekterna av en superblocksmodell kan se annorlunda ut jämfört med tätbefolkade medelhavsstäder.

Samtidigt pekar erfarenheterna från Barcelona på något viktigt: att omställningen inte behöver ske i hela staden på en gång för att göra skillnad. Även enstaka kvarter som stängs för genomfartstrafik kan mätbart förbättra luftkvalitet och minska buller lokalt, vilket gör modellen attraktiv för städer som vill testa i mindre skala innan de satsar större resurser.

Frågan är inte längre om städer bör minska biltrafikens dominans i innerstäder – det är i det närmaste konsensus bland stadsplanerare idag. Frågan är hur snabbt, var, och vem som får bära kostnaden för omställningen medan resten av staden vinner luft, plats och lugnare gator.