Flyktingar på arbetsmarknaden – vad kan vi lära av grannländerna?
Sverige, Danmark och Norge har olika modeller för att få nyanlända flyktingar i arbete. Här är vad jämförande forskning visar om vad som fungerar snabbare – och bäst i längden.
Samhälle Hur snabbt en nyanländ flykting kommer i arbete skiljer sig markant beroende på vilket land hen hamnar i – trots att Sverige, Danmark och Norge på många sätt liknar varandra som välfärdsstater. En rad jämförande studier har på senare år försökt förstå varför, och svaren säger en hel del om vilka delar av etableringsprocessen som faktiskt spelar roll.
Vilket land är snabbast på att få flyktingar i jobb?
Enligt jämförande forskning har Norge historiskt sett haft en högre sysselsättningsgrad bland nyanlända flyktingar under de första åren i landet, jämfört med både Sverige och Danmark. Men bilden jämnas ut med tiden – efter ungefär tio år i landet ligger sysselsättningsgraden i Sverige och Norge på ungefär samma nivåer. Det tyder på att det som skiljer länderna åt initialt handlar mer om hur snabbt processen sätter fart, snarare än vad som är möjligt att uppnå på sikt.
“Skillnaden mellan länderna handlar mindre om ambition och mer om struktur – vem som bestämmer var man bor, hur snabbt praktik sätts in, och hur utbildning och arbete kombineras”, sammanfattar flera av de jämförande rapporterna.
Vad gör Danmark och Norge annorlunda?
En tydlig skillnad rör bosättningen: i Danmark är det staten som bestämmer var nyanlända flyktingar ska bo under de första åren, i Norge har kommunerna sista ordet, medan flyktingar i Sverige i högre grad väljer bosättning själva genom det egna boendet (EBO). Forskare pekar på att mer styrd bosättning, kombinerad med tidig arbetsmarknadskontakt, kan förklara varför etableringen initialt går snabbare i grannländerna.
Några skillnader som lyfts fram i jämförande studier:
- I Danmark deltar en betydligt högre andel av flyktingarna i praktik på en arbetsplats tidigt i processen, jämfört med Norge
- Sverige har en hög andel som deltar i arbetsmarknadsutbildning, men praktikinslaget varierar
- Sverige har generellt högre sysselsättning bland utrikes födda totalt sett jämfört med länder som Tyskland, Frankrike och Nederländerna – men det tar längre tid för utrikes födda att etablera sig på just den svenska arbetsmarknaden jämfört med flera andra EU-länder
Betyder det att Sverige gör fel?
Inte nödvändigtvis – bilden är mer komplex än ett rakt facit. Att sysselsättningsgraden jämnas ut efter en tioårsperiod tyder på att den svenska modellen, trots en långsammare start, ändå levererar jämförbara långsiktiga resultat. Frågan forskare i stället ställer är om den initialt snabbare vägen i Danmark och Norge går att kombinera med Sveriges styrkor, som en förhållandevis hög total sysselsättning bland utrikes födda.
Vad kan Sverige konkret lära av grannländerna?
Flera forskare pekar på tidig och tydlig kontakt med arbetslivet som den enskilt viktigaste faktorn – oavsett hur bosättningen är organiserad. Praktikplatser som sätts in redan under de första månaderna, snarare än efter längre perioder av enbart språkutbildning, tycks korrelera med snabbare etablering i flera av de jämförda länderna. Det är ett resonemang som redan påverkat delar av den svenska debatten om hur etableringsinsatser bör utformas framöver.
Är kvinnor och män påverkade på samma sätt?
Nej, flera av rapporterna pekar på tydliga skillnader mellan könen i samtliga tre länder. Kvinnor som kommer som flyktingar, särskilt de som anländer med barn, tenderar generellt att ha en långsammare etableringstakt än män i samma situation, oavsett vilket land det handlar om. Faktorer som tillgång till barnomsorg, föräldraledighetsregler och normer kring vem i familjen som förväntas arbeta först spelar in i alla tre länder, om än på olika sätt beroende på hur välfärdssystemen är utformade. Forskare menar att just den här skillnaden mellan könen ofta hamnar i skymundan när debatten fokuserar enbart på nationella jämförelser i stort.
Ingen av de nordiska modellerna är en perfekt mall att kopiera rakt av – ländernas arbetsmarknader, bostadssituationer och politiska förutsättningar skiljer sig åt. Men den jämförande forskningen ger ändå konkreta ledtrådar om vilka knappar som går att skruva på, för den som vill korta vägen mellan ankomst och första jobbet.
