Du tänker att Sverige är ett föregångsland i jämställdhet – tänk om

Sverige brukar toppa listor över jämställdhet, föräldraledighet och kvinnligt deltagande i arbetslivet, och självbilden som världens mest jämställda land sitter djupt. Men skrapar man lite på ytan av jämställdhet i Sverige dyker det upp siffror som inte alls stämmer med den bilden.

Är Sverige verkligen så jämställt som vi tror?

På flera internationella mätningar hamnar Sverige högt, särskilt när det gäller kvinnors deltagande i arbetskraften och tillgång till föräldraförsäkring. Men index mäter sällan allt, och just de delarna där Sverige presterar väl är inte samma sak som total jämställdhet i vardagen, hemmet eller på arbetsplatsen.

Vad säger lönegapet om jämställdheten?

Trots decennier av jämställdhetsarbete kvarstår ett lönegap mellan kvinnor och män i Sverige, delvis förklarat av att kvinnor oftare arbetar deltid eller inom lägre betalda sektorer som vård och omsorg. Enligt uppgifter från fackliga sammanslutningar och Jämställdhetsmyndigheten krymper gapet långsamt, men det är fortfarande långt kvar innan det är helt utraderat.

Att vara bäst i klassen betyder inte att man är klar, det betyder bara att klassen som helhet har låg ribba.

Vilka områden halkar Sverige efter i?

Några exempel på var jämställdhetsbilden knakar i fogarna:

Mäns våld mot kvinnor i nära relationer, som fortsatt är omfattande enligt statistik från myndigheter
Ojämn fördelning av obetalt hem- och omsorgsarbete
Kvinnors underrepresentation på höga chefsposter i näringslivet
Skillnader i föräldraledighetsuttag mellan mammor och pappor

Hur ser det ut med makt och representation?

Trots att riksdagen har en relativt jämn könsfördelning är det fortfarande betydligt vanligare med män på höga positioner inom börsbolag och storföretag, vilket syns tydligt även i hur olika reaktioner blir när en man och en kvinna pratar om sextrakasserier i tv. Kvinnor är också underrepresenterade inom vissa tekniska och naturvetenskapliga yrken, medan mansdominansen består inom exempelvis IT och ingenjörskonst.

Är kritiken mot Sverige rättvis?

Delvis. Sverige har utan tvekan kommit längre än många andra länder på flera områden, och det är viktigt att inte förminska de framsteg som faktiskt gjorts. Samtidigt riskerar berättelsen om föregångslandet att bli en ursäkt för att sluta ifrågasätta det som fortfarande inte fungerar, särskilt när det gäller hur vi som samhälle stödjer den feministiska kampen i praktiken och inte bara i statistiken.

Vad krävs för att bilden ska bli sann?

Konkret politik snarare än självbelåtenhet, enligt de flesta som forskar på området. Det handlar om allt från att stärka skyddet för våldsutsatta till att aktivt motverka lönegap och snedfördelning i föräldraledighet. Så länge Sverige jämför sig med länder som ligger sämre till istället för med sin egen potential, riskerar jämställdhetsarbetet att stanna av just där det känns bekvämt att stanna.

Vad kan var och en göra i vardagen?

Politik och myndigheter kan inte ensamma bära hela jämställdhetsarbetet. Fördelning av föräldraledighet, hushållssysslor och emotionellt arbete i den egna relationen är minst lika avgörande för hur jämställt vardagslivet faktiskt blir, oavsett vad nationell statistik säger. Här ligger också en del av förklaringen till varför siffror på nationell nivå inte alltid syns i enskilda hushåll: strukturell jämställdhet och vardagsjämställdhet mäts sällan med samma måttstock.

Är utvecklingen ändå på rätt väg?

De flesta bedömare menar att riktningen är rätt, om än långsammare än många hade hoppats. Yngre generationer uppges dela hushållsarbete och föräldraledighet jämnare än sina föräldrar gjorde, vilket tyder på en förskjutning över tid snarare än stillastående. Frågan är hur länge Sverige ska nöja sig med att vara bäst i en jämförelse som egentligen borde handla om att bli helt jämställt, inte bara jämförelsevis bra.

Är du orolig eller utsatt för våld i en relation finns hjälp att få via Kvinnofridslinjen på 020-50 50 50, dygnet runt.