Det osynliga hotet mot Syriens barn i kriget

När kriget i Syrien pratas om är det oftast siffrorna som dominerar: antalet döda, antalet som flytt, antalet länder som stängt sina gränser. Men enligt flera internationella hjälporganisationer, däribland Rädda Barnen och Röda Korset, är det något annat som riskerar att bli krigets mest långsiktiga skada på Syriens barn – ett hot som är betydligt svårare att fotografera än en förstörd byggnad.

Vad är det osynliga hotet, egentligen?

Enligt uppgifter från FN-organ och hjälporganisationer som varit verksamma i regionen sedan konfliktens start har miljontals syriska barn under lång tid varit utan skolgång, kontinuitet i vardagen och tillgång till stabil sjukvård. Effekterna av det brukar beskrivas i termer av “en förlorad generation” – inte för att barnen fysiskt skadats av strider, utan för att de år efter år gått miste om det som normalt bygger upp ett barns utveckling: rutiner, trygga vuxna och en förutsägbar vardag.

“Det är lätt att se en förstörd byggnad. Det är mycket svårare att se ett barn som tappat fem år av sin skolgång”, är en beskrivning som återkommit i flera hjälporganisationers rapportering under flyktingkrisens mest intensiva år.

Hur många barn handlar det om?

Enligt uppskattningar från FN-organ som UNICEF, som cirkulerat i internationell rapportering under hösten 2015, rör det sig om flera miljoner syriska barn som antingen är internflyktingar inom Syrien eller har flytt till grannländer som Libanon, Jordanien och Turkiet. Ett stort antal av dem uppges enligt samma uppgifter sakna tillgång till någon form av regelbunden utbildning. Det är siffror som är svåra att verifiera exakt mitt i en pågående konflikt, men som enligt de organisationer som är verksamma på plats ger en ungefärlig bild av omfattningen.

Räcker det med mat och tak över huvudet?

Nej, enligt de organisationer som arbetar med syriska flyktingbarn. Grundläggande överlevnad – mat, vatten, ett tak över huvudet – har naturligt nog varit förstahandsprioritet i akuta nödsituationer. Men psykologer som arbetat med barn i flyktinglägren pekar på att den psykiska hälsan riskerar att bli krigets mest långvariga eftersläpning, långt efter att vapnen tystnat. Barn som växt upp med ständiga uppbrott beskrivs bära med sig otrygghet som kan påverka dem långt in i vuxenlivet, om inget görs för att bearbeta upplevelserna.

Några av de områden som hjälporganisationer lyft som särskilt akuta:

• Tillgång till någon form av strukturerad utbildning, även provisorisk sådan i flyktingläger
• Psykosocialt stöd för barn som bevittnat eller själva utsatts för våld
• Skydd mot barnarbete och tidiga äktenskap, som enligt flera rapporter ökat i utsatta flyktinggrupper

Varför pratas det så lite om just det här?

En del av förklaringen som forskare inom humanitärt bistånd brukar peka på är att en förlorad skolgång eller en trasig barndom inte har samma nyhetsvärde som en attack eller en dramatisk flyktväg över Medelhavet. Det är en långsam, utdragen skada snarare än en händelse, och sådana skador är svårare att paketera i en rubrik. Samtidigt är det, enligt de som arbetar med frågan, precis den typen av osynliga hot som avgör hur en hel generations framtid kommer att se ut.

Sverige har tagit emot en stor andel av de som flytt från kriget, men Tyskland har enligt flera jämförelser lyckats bättre med att hitta jobb åt flyktingar – något som också påverkar hur barnens familjer kan bygga upp en ny vardag. Samtidigt fortsätter konflikter och attacker att drabba civila långt utanför Syriens gränser, vilket vi skrivit om i texten om terrorismens verkliga ansikte i muslimska länder.

Det som står klart, oavsett var man befinner sig i debatten om flyktingmottagande, är att barnen i denna konflikt inte själva valt sin situation. Föräldrar och anhöriga som är oroliga för barns psykiska mående kan vända sig till 1177 för rådgivning, oavsett var i världen krisen utspelar sig.