Blir det krig nu?
Efter Otto Warmbiers död och upprepade nordkoreanska robottester har tonen mellan USA och Nordkorea hårdnat rejält under sommaren 2017. Men hur nära ett faktiskt krig är läget egentligen?
Politik Frågan känns plötsligt mindre absurd än den gjorde för bara någon månad sedan. Under sommaren 2017 har relationen mellan USA och Nordkorea hårdnat i en takt som fått många att undra: är vi faktiskt på väg mot ett väpnat konflikt, eller är det retorik som – som så många gånger tidigare i regionens historia – aldrig omsätts i handling?
Vad har hänt den senaste tiden?
Nordkorea har under det senaste året genomfört en rad robot- och missiltester i strid med FN:s säkerhetsråds resolutioner, vilket mötts av allt hårdare fördömanden från USA och dess allierade i regionen. Samtidigt dog den amerikanske studenten Otto Warmbier bara dagar efter att ha förts hem från nordkoreansk fångenskap i ett medvetslöst tillstånd, efter att ha suttit fängslad i landet i över ett år. Warmbiers död har ytterligare skärpt den redan spända tonen mellan de två länderna och blivit en symbolfråga i den amerikanska Nordkorea-debatten.
“Varje ny robottest och varje ny fördömande markering höjer temperaturen ett snäpp till, utan att någon av parterna hittills verkar redo att backa”, som en säkerhetspolitisk bedömare beskrivit läget.
Hur allvarlig är retoriken egentligen?
Både amerikanska företrädare och den nordkoreanska statsapparaten har på senare tid använt ovanligt hård retorik gentemot varandra, med formuleringar som sällan hörts i den här skalan sedan Koreakrigets dagar. Det är dock viktigt att skilja på retorisk upptrappning och faktisk militär eskalering – historiskt har perioder av hård retorik mellan de två länderna sällan direkt föregått väpnad konflikt, även om spänningen den här gången beskrivs som ovanligt påtaglig av flera bedömare.
Några faktorer som bidrar till den upptrappade oron just nu:
- Nordkoreas fortsatta tester av missiler med allt längre räckvidd
- Ett försämrat förtroende mellan Washington och Pyongyang efter Warmbiers död
- Osäkerhet kring hur den amerikanska administrationen kommer hantera situationen framöver
Skulle Kina kunna spela en avgörande roll?
Kina är Nordkoreas i särklass viktigaste handelspartner och har historiskt agerat både bromskloss och skyddsnät för landet internationellt. Flera bedömare pekar på att ett verkligt militärt ingripande från USA:s sida skulle kräva någon form av kinesiskt medgivande eller åtminstone passivitet – något Peking hittills visat begränsad vilja till, då ett sammanbrott i Nordkorea riskerar att skapa en flyktingkris vid Kinas egen gräns.
Vad skulle krävas för att situationen faktiskt eskalerar till krig?
Bedömare pekar oftast på några konkreta trösklar: ett nordkoreanskt vapentest som direkt hotar amerikanskt eller allierat territorium, en väpnad incident vid den koreanska demarkationslinjen, eller ett sammanbrott i den diplomatiska kommunikationen mellan parterna. Så länge kanaler för dialog, om än spända, hålls öppna bedöms sannolikheten för en medveten eskalering till öppet krig som förhållandevis låg, även om risken för en oavsiktlig incident som spårar ur beskrivs som svårare att utesluta helt.
Så, blir det krig nu?
Det mesta talar fortfarande emot ett fullskaligt krig inom den närmaste framtiden. Både Sydkorea och Kina har starka ekonomiska och säkerhetsmässiga intressen av att undvika en väpnad konflikt i regionen, och historiskt har liknande upptrappningar mellan USA och Nordkorea tenderat att plana ut snarare än eskalera till öppet krig. Samtidigt är dagens situation, med Warmbiers död färskt i minnet och fortsatta robottester, en påminnelse om hur snabbt tonen kan skifta – och hur lite som i praktiken skiljer högljudd retorik från en situation som riskerar att glida ur kontroll.
