5 felaktiga fakta i SD:s flygblad till flyktingar

Under hösten 2015 uppmärksammade flera svenska redaktioner, däribland SVT och Sveriges Radios Ekot, ett flygblad som spreds på engelska bland flyktingar på den grekiska ön Lesbos, en av de vanligaste första anhalterna för de som färdats över Medelhavet. Flygbladet visade sig enligt granskningarna vara kopplat till Sverigedemokraterna, och innehöll ett antal påståenden om Sverige som enligt fakta­granskande redaktioner var direkt missvisande eller felaktiga.

Vad stod det egentligen i flygbladet?

Enligt SVT:s och Sveriges Radios rapportering var flygbladet utformat för att avskräcka människor från att söka sig till Sverige, med en rubrik som i sammanfattning löd att landet varken kunde erbjuda pengar, jobb eller bostäder. Flygbladet länkade också till en webbsida, enligt Expressens och Researchgruppens granskning registrerad av en tidigare lokal SD-politiker. Nedan går vi igenom fem av de påståenden som fick mest kritik i efterföljande granskningar.

1. “Vi kan bara erbjuda tält och sovsäckar”

Det här var enligt de granskande redaktionerna ett av de mest spridda påståendena i flygbladet – och enligt SVT:s genomgång också direkt felaktigt. Sverige hade vid tillfället ett etablerat, om än hårt pressat, system för asylboenden med tak över huvudet, snarare än att enbart hänvisa nyanlända till tält.

2. Att man riskerar att “skickas hem”

Flygbladet antydde enligt granskningarna att den som sökte asyl i Sverige riskerade att omedelbart skickas tillbaka. Verkligheten, som fakta­granskarna påpekade, är betydligt mer komplex: varje asylansökan prövas individuellt enligt svensk och internationell rätt, vilket gör ett så kategoriskt påstående missvisande.

“Det är svårt att kalla det något annat än skrämselpropaganda riktad mot människor i en extremt utsatt situation”, skrev flera debattörer i samband med att flygbladet uppmärksammades.

3. Påståendet om att halalslakt skulle förbjudas

Enligt granskningarna presenterade flygbladet en förenklad bild av svensk djurskyddslagstiftning som om den specifikt riktade sig mot religiös slakt. Verkligheten är att svensk lag reglerar slaktmetoder utifrån djurskyddsskäl, en reglering som funnits långt innan flygbladet spreds och som inte utformats som ett riktat förbud mot en specifik religiös praktik.

4. Påståendet om ett förbud mot niqab och burka

Flygbladet uppgav enligt de granskande redaktionerna att beklädnad som niqab och burka skulle vara förbjuden i Sverige. Något sådant generellt förbud fanns inte i svensk lag vid tidpunkten, vilket gör påståendet ett av de tydligaste exemplen på felaktig information i flygbladet.

5. Den övergripande bilden av Sverige som stängt och fientligt

Utöver de konkreta sakfelen menade flera debattörer och fakta­granskare att flygbladets samlade budskap gav en förvrängd helhetsbild av svensk asylpolitik, långt ifrån den komplexitet som faktiskt präglade systemet hösten 2015.

Vad blev reaktionen från SD själva?

Enligt SVT:s rapportering bekräftade partiföreträdare kopplingen till flygbladet, samtidigt som de försvarade innehållet som sakligt. Frågan om var gränsen går mellan politisk opinionsbildning och direkt felaktig information är sedan dess något som återkommande diskuterats i granskningar av partiets kommunikation, till exempel i hur Jimmie Åkessons retorik hänger ihop med enskilda företrädares uttalanden och i Kent Ekeroths svar på en partikollegas brandtal.

Går det att lita på faktagranskning i en så polariserad debatt?

Det är en rimlig fråga att ställa, och svaret ligger sannolikt i att titta på metod snarare än avsändare: håller sig granskningen till verifierbara sakförhållanden, som lagtext och myndighetsstatistik, eller till tolkningar av politisk avsikt? Samma typ av metodiska frågor har vi tidigare tagit upp i faktakollen om Sveriges plats i arbetslöshetsrankingen, där just skillnaden mellan siffror och tolkning stod i centrum.

Oavsett var man landar politiskt är kärnfrågan i det här fallet relativt okomplicerad: ett flygblad riktat till människor på flykt innehöll uppgifter om svensk lag och praxis som enligt oberoende granskning inte stämde.