Varför firar vi lucia? Från en martyr på Sicilien till luciatåget i Stockholm
Lucia 2026 infaller söndag 13 december. Varför firar vi lucia just då? Svaret finns i en gammal kalender, en farlig vintervaka och en tidningsomröstning i Stockholm.
Kultur Lucia 2026 infaller söndag 13 december, samma dag som tredje advent, och eftersom datumet ligger fast blir det en måndag nästa år. Varför firar vi lucia med vita särkar och ljus i håret just då? Svaret går att följa hela vägen från en ung kvinna som dödades på Sicilien för drygt 1 700 år sedan till en tidningsredaktion i Stockholm på 1920-talet.
Vem var Lucia?
Lucia föddes på 280-talet i Syrakusa på Sicilien och dog troligen år 304, under kejsar Diocletianus förföljelse av de kristna. Hon blev högst 25. Enligt legenden gav hon bort sin hemgift till de fattiga, och fästmannen blev så arg att han angav henne som kristen. Hon dömdes att brännas på bål. Elden skadade henne inte, och till sist dödades hon med svärd, berättar Svenska kyrkan om Lucia. I katolska kyrkan är hon de blindas skyddshelgon. Namnet kommer från latinets lux, ljus.
Hennes dag stod i den svenska katolska kalendern på 1500-talet, och när reformationen tog bort helgonens plats i kyrkan levde datumet ändå kvar i folks vanor.
Varför firar vi lucia den 13 december?
När Sverige kristnades och den julianska kalendern infördes föll årets längsta natt mellan den 12 och 13 december, och så förblev det ända fram till 1753, då Sverige bytte till den gregorianska kalendern och vintersolståndet hamnade på 22 december, förklarar Linköpings universitet.
Den natten var farlig. Lussi, eller Lussegubben, drog omkring med djävlar och troll, och bönderna vakade till morgonen för att skydda gården och djuren. Somliga förknippade namnet med Lucifer. Man åt för att inte somna. Ungdomar gick från gård till gård och fick mat och brännvin, något prästerna ogillade.
Hur blev lucia vitklädd med ljus?
Den äldsta kända vitklädda lucian är från 1764. Hon gick runt på morgonen på herrgården Horns i Västergötland, med änglavingar och ljusstakar i händerna. Ljusen i håret kom senare. En tidig beskrivning av en lucia med ljuskrona handlar nämligen om en dräng på Skinnskattebergs herrgård i Västmanland på 1820-talet, enligt Nordiska museet, och vid universiteten fanns manliga lucior redan under 1700- och 1800-talen.
Den äldsta kända bilden är Fritz von Dardels akvarell Luciadagen på Koberg från 1848. Skansen började fira på 1890-talet, eftersom Artur Hazelius ville visa upp gamla bondeseder från västra Sverige.
När blev luciatåget en folkfest?
Stockholms Dagblad satte fart på det moderna firandet. I slutet av 1920-talet ordnade tidningen en omröstning om vem som skulle bli stadens lucia och ett offentligt luciatåg, och de flesta svenska städer följde snart efter medan skolor och arbetsplatser tog upp seden. Danskarna började lussa 1944, som en tyst protest mot den tyska ockupationen. På 1950-talet hade firandet spridit sig över hela Sverige och till Norge.
Idealet med en blond lucia, som växte fram under nationalromantiken och har kopplats till John Bauers prinsessor, saknar kulturhistorisk grund.
Varför äter vi lussekatter?
Bullen kom från Holland och norra Tyskland. Där hette den duivekater, och holländare tog troligen med sig den till Göteborg på 1600-talet. På svenska lät namnet som dyvelskatter, alltså djävulskatter, så när bullen började höra ihop med 13 december döptes den om till lussekatt. Saffran kom in i degen först i slutet av 1800-talet.



