Så kan du hjälpa andra stockholmare efter attentatet

Den 7 april 2017 kördes en stulen lastbil in i folkmassan på Drottninggatan i centrala Stockholm innan den kraschade in i varuhuset Åhléns. Fem personer miste livet och flera skadades, enligt de uppgifter som senare fastställdes i rättegången mot gärningsmannen. Attentatet i Stockholm chockade en hel stad – men det utlöste också något annat: redan samma eftermiddag, medan polisen fortfarande spärrade av innerstaden, började vanliga stockholmare organisera sig för att hjälpa varandra hem.

Vad hände egentligen den där aprildagen?

Enligt polisens och åklagarens redogörelse kapade en man en ölutkörningsbil och körde den i hög hastighet längs den då fullsatta gågatan innan fordonet stannade vid Åhléns. Kollektivtrafiken stängdes ner, mobilnätet överbelastades och stora delar av city spärrades av under resten av dagen. Gärningsmannen, en uzbekisk medborgare, dömdes senare till livstids fängelse för terroristbrott. Den detaljen är väl dokumenterad och behöver inte upprepas i onödan här – det som är mer intressant, och mer användbart idag, är vad som hände näst.

Hur reagerade stockholmarna direkt efter attentatet i Stockholm?

Med kollektivtrafiken stilla och tiotusentals människor som skulle ta sig hem uppstod snabbt ett informellt nätverk av hjälp. Under hashtaggen #stockholmshjälpen erbjöd privatpersoner skjuts i sina egna bilar, taxichaufförer körde gratis, och boende i city la upp sina adresser öppet för den som behövde vila, ladda telefonen eller bara sitta inomhus en stund. Föreningar och trossamfund öppnade sina lokaler, och kön till att skänka blod växte sig lång under dagarna som följde.

“Dörren är olåst, kom in om du behöver vila eller ladda mobilen” – en av de meningar som delades tusentals gånger i det spontana hjälpnätverk som växte fram redan innan kvällen.

Solidariteten stannade inte vid den akuta dagen. Under veckorna efter samlades tusentals stockholmare på Sergels torg med blommor och ljus, och en informell minnesplats växte fram utanför Åhléns som stod kvar långt in på sommaren.

Vilka konkreta sätt finns det att hjälpa till på, även i efterhand?

Att vilja göra något efteråt är en helt naturlig reaktion, även flera år senare. Några konkreta sätt att bidra:

• Skänk blod regelbundet genom din regions blodcentral – det är alltid efterfrågat, inte bara efter kriser.
• Stötta lokala anhörigföreningar eller minnesfonder som arbetar med långsiktigt stöd till drabbade.
• Var uppmärksam på grannar eller kollegor som fortfarande bär på oro kring platser i city – ibland räcker det att fråga hur de mår.
• Undvik att sprida obekräftade rykten eller detaljer om händelser av det här slaget i sociala medier; det gör ofta mer skada än nytta för de direkt berörda.

Var vänder du dig om minnena fortfarande känns tunga?

Att bära med sig oro eller återkommande minnen efter en händelse som den på Drottninggatan är vanligt, även för den som inte var direkt på plats. 1177 Vårdguiden kan hjälpa till att lotsa vidare till rätt stöd, och Mind Självmordslinjen (90101) finns för den som mår akut dåligt. Att hjälpa andra stockholmare, precis som våren 2017, handlar i grunden om samma sak år efter år: att se varandra och göra det lilla som faktiskt går att göra, snarare än att vänta på det stora greppet. Samma mönster – vanliga människor som helt enkelt kliver in när det behövs – syns för övrigt även långt utanför Sveriges gränser.