Nobelpriset 2026: när det delas ut, prissumman – och vem som tippas vinna
I oktober delas årets Nobelpris ut. Här är hela guiden: när priserna tillkännages, vilka de är, hur mycket en pristagare får, var det delas ut – och vad vadslagningsmarknaderna säger om vem som tippas vinna Nobels fredspris.
Samhälle Vem får Nobels fredspris 2026?
Oddsen uppdateras i realtid och kan ha rört sig sedan texten skrevs.
Snart är det dags igen. Under en enda intensiv vecka i oktober delas årets Nobelpris ut, och som alltid föregås tillkännagivandena av en av årets största gissningslekar: vem får egentligen priset? På vadslagningsmarknaderna prissätts favoriterna redan nu, och rutan ovanför visar de aktuella oddsen för Nobels fredspris i realtid. Men bakom rubrikerna finns en hel del att hålla reda på – sex olika priser, flera institutioner, en förmögenhet i prispengar och en historia som går tillbaka till en svensk uppfinnare med dåligt samvete. Här är den kompletta guiden till Nobelpriset 2026.
När delas Nobelpriset ut 2026?
Nobelprisveckan 2026 pågår mellan den 5 och 12 oktober, och beskeden kommer ett i taget – ett pris om dagen. Det inleds med medicinpriset på måndagen den 5 oktober, följt av fysik på tisdagen den 6:e, kemi onsdag den 7:e, litteratur torsdag den 8:e och det mest bevakade av alla, fredspriset, på fredagen den 9 oktober. Veckan avslutas med ekonomipriset måndagen den 12 oktober. Varje tillkännagivande sänds live via Nobelprisets egna kanaler, ofta bara minuter efter att kommittén fattat sitt beslut. Själva prisutdelningen sker däremot senare, traditionsenligt på Alfred Nobels dödsdag den 10 december.
Vilka priser delas ut – och vem bestämmer?
Nobelpriset består egentligen av sex olika utmärkelser, och de avgörs av olika institutioner. Kungliga Vetenskapsakademien i Stockholm utser pristagarna i fysik och kemi – och även i ekonomi. Nobelförsamlingen vid Karolinska institutet står bakom priset i fysiologi eller medicin, medan Svenska Akademien väljer litteraturpristagaren. Fredspriset skiljer ut sig: det avgörs inte i Sverige alls, utan i Norge, av den norska Nobelkommittén som utses av Stortinget.
En sak är värd att känna till: ekonomipriset var inte med från början. Det instiftades först 1968 av Sveriges Riksbank, till Alfred Nobels minne, och räknas formellt inte som ett “riktigt” Nobelpris även om det delas ut vid samma ceremoni. De fem ursprungliga prisen – fysik, kemi, medicin, litteratur och fred – är de som fanns med i Nobels testamente.
Vem tippas vinna Nobels fredspris 2026?
Fredspriset är nästan alltid det mest omtalade, och det mest spekulerade i. Ingen vet svaret förrän Norska Nobelkommittén meddelar det, men på prediktionsmarknader satsar folk redan pengar på vem de tror vinner – och rutan ovanför visar den listan live. Så fungerar det: ju fler som satsar på en viss kandidat, desto högre stiger sannolikheten som visas. Det gör oddsen till ett slags kollektiv gissning, byggd på nyhetsläget och rykten snarare än på insyn i kommitténs slutna överläggningar.
Läs därför siffrorna som just det – en temperaturmätare, inte ett facit. Nobelkommittén är notoriskt svår att förutspå, och tunga favoriter har fallit många gånger förr. Ofta väljer kommittén dessutom att skicka ett politiskt budskap med sitt val, vilket gör det ännu svårare att gissa rätt utifrån vadslagningen allena.
Nobelpriset i litteratur – årets stora gissningslek
Om fredspriset är mest omtalat är litteraturpriset kanske det mest gissade. Varje höst cirkulerar långa listor med tänkbara pristagare, och spelbolag sätter till och med odds på vilka författare som ligger bäst till. Men Svenska Akademien, som utser litteraturpristagaren, är ökänd för att överraska. Priset går ofta till en författare som de flesta svenska läsare aldrig hört talas om, och lika ofta undviker Akademien de allra hetaste namnen – kanske just för att de är förutsägbara. Att sätta pengar på litteraturpriset är därför något av det svåraste man kan göra i Nobelsammanhang, vilket förstås inte hindrar folk från att försöka år efter år.
Hur mycket pengar får en Nobelpristagare?
Varje helt Nobelpris är i dag på elva miljoner kronor. Summan har höjts flera gånger genom åren i takt med att Nobelstiftelsens kapital vuxit; det är avkastningen på Alfred Nobels ursprungliga förmögenhet som finansierar prispengarna, inte förmögenheten i sig. Delas priset mellan flera pristagare – vilket är vanligt, särskilt inom de vetenskapliga kategorierna – fördelas summan mellan dem. Ett och samma pris kan delas av som mest tre personer, en regel som ibland kritiserats eftersom modern forskning ofta bedrivs av betydligt större team än så.
Var delas Nobelpriset ut?
De flesta prisen delas ut vid den högtidliga ceremonin i Konserthuset i Stockholm den 10 december, följt av den berömda Nobelbanketten i Stockholms stadshus – en av årets mest bevakade tillställningar, med kungligheter, pristagare och en meny som hålls hemlig in i det sista. Fredspriset delas däremot ut samma dag men i Oslo rådhus, i närvaro av den norska kungafamiljen. Att fredspriset firas i Norge går tillbaka till Nobels testamente, även om han själv aldrig tydligt förklarade varför.
Hur går nomineringen till?
Man kan inte nominera sig själv till ett Nobelpris. I stället är det särskilt inbjudna personer – professorer, tidigare pristagare, ledamöter i vissa akademier och, för fredspriset, bland andra parlamentsledamöter världen över – som får skicka in förslag. Nomineringarna hålls hemliga i hela 50 år, vilket betyder att vi först långt senare får veta vilka som egentligen var påtänkta ett visst år. En annan viktig regel: sedan 1974 delas priset i princip inte ut postumt. Blir en utsedd pristagare tillkännagiven men avlider innan ceremonin får hen ändå behålla priset, men man kan alltså inte belönas långt efter sin död.
Har någon tackat nej till Nobelpriset?
Ja, om än sällan. Den franske filosofen och författaren Jean-Paul Sartre avböjde litteraturpriset 1964 – han hade som princip att inte ta emot officiella utmärkelser. Nästan tio år senare, 1973, avstod den vietnamesiske politikern Le Duc Tho fredspriset, som han skulle ha delat med USA:s Henry Kissinger, med hänvisning till att freden i Vietnam ännu inte var ett faktum. Andra har tvingats tacka nej mot sin vilja: flera tyska forskare förbjöds av Hitlerregimen att ta emot sina priser på 1930-talet. De allra flesta som får chansen tackar dock ja – ett Nobelpris öppnar dörrar för resten av livet.
Yngsta och äldsta pristagaren
Åldersspannet bland Nobelpristagarna är enormt. Den yngsta någonsin är pakistanska Malala Yousafzai, som fick fredspriset 2014 vid bara 17 års ålder för sin kamp för flickors rätt till utbildning. I andra änden finns forskare som belönats långt upp i åren – kemipristagaren John B. Goodenough var 97 år när han fick priset 2019, äldst av alla. Att det ofta dröjer innan de vetenskapliga upptäckterna belönas är en poäng i sig: kommittéerna vill gärna vara säkra på att ett genombrott verkligen håller innan de delar ut priset, och det kan ta decennier.
Alfred Nobel och det första Nobelpriset
Bakom alltihop står en enda man: Alfred Nobel, den svenske kemisten och uppfinnaren som blev förmögen på dynamiten. Enligt en ofta återberättad historia fick Nobel sig en tankeställare när en fransk tidning av misstag publicerade hans dödsruna flera år för tidigt och beskrev honom som en “dödens köpman” som tjänat pengar på att hitta nya sätt att döda. Vare sig historien är helt sann eller inte testamenterade Nobel vid sin död 1896 större delen av sin förmögenhet till de priser som skulle belöna dem som gjort mänskligheten störst nytta. Det första Nobelpriset delades ut 1901, och sedan dess har utmärkelsen vuxit till världens mest prestigefyllda. Varje oktober börjar därför samma sak om: gissningarna om vem som står näst på tur.
