Ygeman säger att vi har fler poliser än på länge – stämmer det?

Inrikesminister Anders Ygeman (S) har vid flera tillfällen framhållit att Sverige har fler poliser än på mycket länge – ett budskap han återkommit till i olika former sedan tillträdet 2014. Det låter som en enkel sak att kontrollera: antingen finns fler poliser än tidigare, eller så gör det inte det. Men i praktiken är frågan förvånansvärt svår att svara entydigt på, och det beror till stor del på vad man egentligen räknar.

Varför är det så svårt att jämföra antalet poliser över tid?

Det första problemet är definitionen. Räknar man alla anställda inom Polismyndigheten, inklusive civilanställda och administrativ personal? Eller räknar man enbart poliser med polisexamen? Beroende på vilket mått som används kan siffran variera kraftigt, och den ena definitionen kan visa en ökning samtidigt som den andra pekar åt andra hållet.

Enligt uppgifter från polisens egna årsredovisningar har antalet poliser inte ökat i takt med de växande anslagen under åren efter 2010 – tidvis har det till och med minskat något, även när det totala antalet anställda ökat. Det är just den typen av skillnad som gör att en minister och en kritiker kan låta som att de talar om helt olika verkligheter.

Att jämföra “antalet poliser” mellan olika årtal utan att ange exakt vad som räknas är lite som att jämföra hushållsekonomier utan att komma överens om vad som är inkomst.

Det andra problemet är befolkningsökningen. Även om det absoluta antalet poliser skulle vara oförändrat eller något högre, kan antalet poliser per invånare ändå ha minskat om befolkningen vuxit snabbare. Det är den typen av relativt mått – poliser per 100 000 invånare – som ofta ligger till grund för påståenden om att Sverige har en polisbrist snarare än ett polisöverskott.

Vad brukar de olika sidorna i debatten mena?

Ungefär såhär brukar de motstridiga påståendena förklaras:

• De som betonar att antalet ökat pekar ofta på det totala antalet anställda inom Polismyndigheten i absoluta tal.
• De som hävdar att Sverige har för få poliser lyfter i stället fram antalet poliser i förhållande till befolkningen, eller antalet examinerade poliser specifikt.
• Båda sidor kan tekniskt sett ha delvis rätt samtidigt, eftersom de mäter olika saker – vilket sällan framgår tydligt i en enskild debattreplik.

Vad bör man tänka på nästa gång siffran dyker upp?

Den enklaste tumregeln är att fråga: räknas det här i absoluta tal eller per capita, och räknas civilanställda med eller inte? Utan de svaren säger ett påstående om “fler eller färre poliser än på länge” egentligen ganska lite, oavsett vem som för fram det. Polisbemanning är ett bra exempel på hur en till synes enkel siffra kan bli en långvarig politisk stridsfråga bara för att parterna aldrig enas om vad som faktiskt mäts.

Är du nyfiken på fler exempel på hur siffror och påståenden om polisen granskas kan du läsa vår genomgång av hur polisen ibland förvanskar sina egna tester.