Nej, Eurovision är nog ingen dålig deal för skattebetalarna
Oavsett vad man tycker om schlager brukar Eurovision Song Contest löna sig ekonomiskt för värdstaden. Här är vad kostnaden och intäkterna faktiskt brukar landa på.
Musik Var gång Sverige är värd för Eurovision Song Contest dyker samma fråga upp i kommentarsfälten: är det verkligen värt skattepengarna? Reaktionen är förståelig, glittriga scenshower och schlager känns långt från kommunal kärnverksamhet, men tittar man på siffrorna brukar bilden bli mer positiv än många väntar sig.
Vad kostar det egentligen att arrangera Eurovision?
Värdstaden och SVT delar på en betydande notering som inkluderar arenahyra, säkerhet, produktion och logistik för tusentals besökare, artister och medieteam, en process som kräver samma sorts avvägningar som när man försöker förstå regeringens budget enligt Lyxfallan-kartan. Kostnaderna landar ofta på hundratals miljoner kronor totalt sett, en summa som säkert känns svindlande isolerad från allt annat en kommun spenderar pengar på.
Går evenemanget med vinst för värdstaden?
Enligt tidigare utvärderingar av städer som stått värd för tävlingen brukar den ekonomiska effekten bli positiv när man räknar in besökarnas konsumtion av hotell, restauranger och shopping under tävlingsveckan. Turister som annars inte hade besökt staden spenderar pengar lokalt, vilket enligt flera analyser gör att kalkylen för skattebetalarna sammantaget brukar gå ihop, även om notan i sig ser stor ut isolerad.
Att en enskild kostnadspost ser dyr ut säger inte mycket om helheten går ihop eller inte.
Vilka faktorer avgör om det blir en bra affär?
Några saker påverkar hur den ekonomiska kalkylen faller ut:
- Beläggningsgrad på hotell under tävlingsveckan
- Internationell mediebevakning som fungerar som gratis marknadsföring för staden
- Antalet besökare som reser långväga specifikt för evenemanget
- Hur väl staden lyckas fylla arenan och kringarrangemang
Är det bara ekonomi som spelar roll?
Nej, och det är lätt att glömma bort i en diskussion som snabbt blir en fråga om kronor och ören. Eurovision ger också värdstaden internationell exponering som annars hade kostat enormt mycket i marknadsföring, ett slags mjuk valuta som är svårare att sätta ett exakt pris på men som ändå räknas in när kommuner väger för- och nackdelar mot varandra, ungefär som när man diskuterar kultur mot spel och vad som egentligen ska räknas som värdefullt för ett samhälle.
Varför känns kritiken ändå berättigad för många?
Skepsisen handlar sällan om själva kalkylen, utan om prioritering. För den som redan är trött på nedskärningar i välfärden kan det kännas provocerande att se pengar gå till scenshower och glitter, oavsett hur den ekonomiska nettoeffekten ser ut på pappret. Den känslan är fullt rimlig även om siffrorna pekar åt ett annat håll.
Hur räknar städer på kalkylen i förväg?
Innan en stad tackar ja till att stå värd brukar konsultrapporter tas fram som uppskattar besökarantal, hotellbeläggning och medievärde utifrån tidigare värdstäders erfarenheter. De prognoserna slår sällan exakt rätt, men de ger ändå kommuner ett underlag att fatta beslut utifrån, snarare än att gissa helt i blindo om vad ett evenemang av den här storleken faktiskt innebär ekonomiskt.
Så ska man se på Eurovision och skattepengar
Sammantaget brukar Eurovision inte vara den förlustaffär för skattebetalarna som många instinktivt tror, tack vare turism, medieexponering och lokal konsumtion som väger upp evenemangets kostnad. Om det är rätt prioritering är däremot en helt annan fråga, en som handlar mer om värderingar än om ekonomi, och den lär fortsätta diskuteras varje gång startskotten till en ny säsong av schlager smäller av.
