Kan medicin för adhd bota ätstörningar?

Kopplingen mellan adhd och ätstörningar har länge intresserat forskare, delvis för att de två diagnoserna ofta förekommer tillsammans. Frågan som väckt särskilt intresse på senare år är om adhd-medicin, som i regel dämpar aptiten som biverkning, faktiskt kan användas för att behandla vissa ätstörningar, framför allt hetsätningsstörning.

Varför förekommer adhd och ätstörningar så ofta tillsammans?

Studier visar att personer med adhd har högre risk att också utveckla en ätstörning, särskilt hetsätningsstörning, jämfört med normalbefolkningen. En förklaring som ofta lyfts fram är impulsivitet: samma svårighet att motstå impulser som kan synas i adhd-symtom kan också spela in i hur någon förhåller sig till mat, särskilt i stressiga eller känslomässigt påfrestande situationer.

Vad gör adhd-medicin med aptiten?

Flera centralstimulerande adhd-läkemedel har en känd biverkan: minskad aptit. Det är därför de länge, av just den anledningen, undersökts som en möjlig del av behandlingen vid hetsätningsstörning. Ett läkemedel som ursprungligen godkändes mot adhd har i vissa länder också fått ett separat godkännande specifikt för hetsätningsstörning hos vuxna, vilket i sig säger något om hur pass etablerad kopplingen är inom forskningen.

Att en biverkning kan bli en behandling säger något om hur nära sammanflätade impulskontroll och ätbeteende faktiskt kan vara.

Betyder det att adhd-medicin kan “bota” ätstörningar rakt av?

Nej, och det är viktigt att vara tydlig med det. Forskningen handlar specifikt om hetsätningsstörning, inte om ätstörningar som anorexi eller bulimi, där mekanismerna bakom sjukdomen ser annorlunda ut och där aptitdämpande medicin snarare skulle kunna förvärra tillståndet. Även vid hetsätningsstörning talar behandlare om symtomlindring och minskad frekvens av hetsätningsepisoder, inte om en definitiv bot i egentlig mening.

• Hetsätningsstörning är den ätstörning där kopplingen till adhd-medicin är bäst undersökt.
• Anorexi och bulimi kräver andra behandlingsansatser, där aptitdämpande läkemedel inte är lämpliga.
• Terapi, ofta kognitiv beteendeterapi, är fortfarande grundbehandlingen vid de flesta ätstörningar, med eller utan medicin som komplement.

Vad bör man tänka på om man känner igen sig?

Att adhd och ätstörningar delvis delar biologiska mekanismer betyder inte att man ska försöka självmedicinera eller dra egna slutsatser om sin egen diagnos. Den som känner igen mönster av impulsivitet kopplat till mat, eller misstänker att en adhd-diagnos hänger ihop med hetsätning, bör i första hand söka professionell bedömning, till exempel via vårdcentralen eller genom att kontakta 1177 för vägledning.

Forskningen är fortfarande under utveckling, men den pekar mot att gränsen mellan adhd och ätstörningar är mindre skarp än man kanske tror – och att framtida behandlingar möjligen kommer att behöva ta hänsyn till båda diagnoserna samtidigt, snarare än att behandla dem var för sig.