Fyra sätt att få slut på kriget i Syrien

Kriget i Syrien hade redan hösten 2015 pågått i över fyra år. Enligt FN:s uppskattningar hade hundratusentals människor dödats och miljontals drivits på flykt, både inom landet och till grannländer som Turkiet, Libanon och Jordanien. Bilderna som nådde Europa den sommaren, av människor som korsade Medelhavet i überfyllda båtar, gjorde kriget till en fråga som plötsligt kändes betydligt närmare. Men vägen till fred var, och är, allt annat än enkel. Här går vi igenom fyra vägar som vid den här tiden diskuterades i den internationella debatten om hur kriget i Syrien skulle kunna ta slut.

1. Förhandlingar mellan regimen och oppositionen

FN:s särskilda sändebud hade under flera år försökt få till stånd samtal mellan Bashar al-Assads regim och delar av den syriska oppositionen, bland annat genom de så kallade Genèvesamtalen. Enligt diplomater var en av de största utmaningarna att oppositionen var djupt splittrad, med allt från sekulära grupper till islamistiska falanger, vilket gjorde det svårt att enas om en gemensam förhandlingsposition gentemot regimen.

Går det ens att förhandla med alla parter samtidigt?

Det är en rimlig fråga, eftersom kriget vid det här laget involverade betydligt fler aktörer än enbart regimen och en samlad opposition. Kurdiska styrkor kontrollerade delar av norra Syrien, extremistgruppen IS (även kallad Daesh) hade tagit stora landområden i öster, och flera regionala stormakter stödde olika sidor i konflikten. Enligt bedömare krävde en verklig lösning därför sannolikt en bredare regional överenskommelse, inte bara samtal mellan två parter.

“En hållbar fred i Syrien kan inte förhandlas fram av två parter ensamma – för många andra aktörer har redan investerat för mycket i konflikten”, konstaterade flera Mellanösternbevakare i samband med FN:s förnyade fredsansträngningar hösten 2015.

2. En politisk övergång bortom Assad

En återkommande punkt i den internationella diskussionen var frågan om en politisk övergångsprocess där Assad på sikt skulle lämna makten, samtidigt som statsapparaten i övrigt hölls intakt för att undvika det maktvakuum som uppstod i Irak och Libyen efter tidigare regimfall. Ryssland och Iran, som stödde den syriska regeringen, motsatte sig dock enligt flera bedömare varje lösning som förutsatte Assads omedelbara avgång, medan väst­länder och flera Gulfstater krävde det motsatta.

3. Skyddade zoner och humanitära korridorer

Ett annat förslag som diskuterades var att inrätta säkra zoner inom Syrien, där civila skulle kunna söka skydd utan att riskera bombningar från regimen eller strider mellan väpnade grupper. Turkiet drev länge frågan om en flygförbudszon längs sin gräns mot Syrien. Kritiker menade dock att sådana zoner kräver militär bevakning för att fungera i praktiken, vilket riskerade att dra in fler länder direkt i konflikten.

4. Ett samlat internationellt tryck mot IS

Många internationella aktörer, trots sina i övrigt motstridiga intressen i det syriska inbördeskriget, delade uppfattningen att IS behövde bekämpas militärt. En amerikansk­ledd koalition genomförde redan flyganfall mot gruppens positioner i både Syrien och Irak. Enligt flera analytiker fanns en förhoppning om att ett gemensamt fokus på IS skulle kunna bana väg för samtal om det bredare inbördeskriget, även om regimens och oppositionens grundläggande motsättningar låg kvar orörda.

Vad krävdes för att någon av vägarna skulle bära frukt?

Enligt de flesta bedömare vid den här tiden krävdes framför allt att de stater som stödde olika sidor i konflikten – bland dem Ryssland, Iran, USA, Turkiet och flera Gulfstater – kunde enas om ett gemensamt ramverk, snarare än att fortsätta driva sina respektive linjer parallellt. Så länge det inte skedde riskerade varje enskilt fredsförslag att stranda på samma sätt som tidigare försök. Att förstå hur nära sammanflätade Syriens krig var med situationen för landets mest utsatta, inte minst barnen, är ett ämne vi återkommit till i granskningen av det osynliga hotet mot Syriens barn.

Om du behöver prata med någon om oro kring krig, katastrofer eller flyktingsituationen går det alltid att vända sig till 1177 för stöd och vägledning.