Detta skulle hända med världen om Trump blev president

Våren 2016 var Donald Trump fortfarande en omdiskuterad utmanare i det republikanska primärvalet, och frågan om vad som skulle hända om han faktiskt blev president var i huvudsak just en tankeövning. I dag går frågan att besvara mer konkret: Trump vann presidentvalet 2016, tillträdde i januari 2017, förlorade valet 2020 mot Joe Biden – och vann sedan tillbaka posten i valet 2024, med tillträde som den 47:e presidenten i januari 2025.

Vad hände under Trumps första mandatperiod?

Trumps första presidentskap, 2017–2021, kännetecknades enligt vedertagen samlad bild av en “Amerika först”-linje: skattesänkningar, avreglering och en betydligt stramare migrationspolitik. USA drog sig ur Parisavtalet om klimatet under perioden, vilket väckte stor internationell uppmärksamhet, och relationen till flera traditionella Nato-allierade beskrevs återkommande som mer spänningsfylld än under tidigare administrationer. Trump blev också riksrättsåtalad två gånger av representanthuset, men friades båda gångerna av senaten.

“En amerikansk presidents utrikespolitik märks sällan bara i Washington – den märks i handelsavtal, klimatmöten och Nato-möten över hela världen”, är en beskrivning som återkommit i takt med att konsekvenserna av perioden analyserats i efterhand.

Blev världen som kritikerna befarade 2016?

Bedömningarna varierar stort beroende på vem som tillfrågas, och mycket av det som diskuterades hypotetiskt 2016 gick inte att förutsäga i detalj. Vissa farhågor – som en mer protektionistisk handelspolitik och skärpta gränskontroller – blev del av den faktiska politiken. Andra scenarier som målades upp i debatten förverkligades aldrig i den form som då befarades. Som med de flesta politiska förutsägelser var verkligheten mer nyanserad än de mest tillspetsade rubrikerna antydde.

Några saker som faktiskt gick att belägga i efterhand:

USA lämnade Parisavtalet under Trumps första mandatperiod
Flera handelstullar infördes, riktade bland annat mot Kina
Migrationspolitiken stramades åt, med bland annat en omdiskuterad gränsmur som central symbolfråga
Trump förlorade valet 2020 men vann tillbaka presidentposten 2024

Vad skiljer den andra mandatperioden från den första?

Sedan tillträdet i januari 2025 har Trumps andra administration enligt samlade bedömningar fortsatt i en liknande riktning som den första, men i ett snabbare tempo – med ett stort antal exekutiva order undertecknade redan under de första dagarna. Fokus har enligt rapporteringen legat tungt på migration, handelspolitik och utrikespolitik, i linje med samma “Amerika först”-profil som präglade den första perioden.

Hur reagerade omvärlden på de faktiska valresultaten?

Reaktionerna 2016 respektive 2024 skilde sig åt på flera sätt. Segern 2016 kom som en stor överraskning för många internationella bedömare, medan valet 2024 enligt samlade beskrivningar sågs som en mer förutsägbar möjlighet redan innan valdagen, givet Trumps tydliga ledning i flera opinionsmätningar. Båda gångerna följdes segrarna dock av intensiv bevakning från utländska medier och regeringar, som försökte bedöma vad utfallet skulle betyda för handelsrelationer, säkerhetspolitik och det egna landets samarbete med USA.

Vad kan man dra för lärdom av att jämföra förutsägelse med facit?

Den kanske viktigaste lärdomen är hur svårt det är att förutspå enskilda politiska händelseförlopp flera år i förväg, oavsett vem som sitter i Vita huset. Precis som med andra stora frågor om global politik formades utfallet av en lång rad faktorer – ekonomi, andra länders reaktioner och rena slumpmässiga världshändelser – som ingen kunde räkna med i förväg. Det gör den ursprungliga frågan från 2016 mer intressant som ett tidsdokument över den osäkerhet som rådde då, än som en facit-lista att bocka av i dag.