Bebisen är världens minsta cockblocker – så hittar ni tillbaka

Ni hade precis lagt bebisen, äntligen, och stämningen började röra sig åt rätt håll. Sedan hörs det där lilla gnyandet i babyfonen. Om du känner igen dig är du långt ifrån ensam – sex efter bebis är för de flesta nyblivna föräldrar ett kapitel som skrivs om helt och hållet, och bebisen själv är ofta den mest effektiva cockblockern som finns.

Varför försvinner sexlusten efter en bebis?

Det finns sällan en enskild förklaring, utan snarare en hel drös som samverkar. Hormonerna efter en förlossning är rejält omställda, särskilt om man ammar. Sömnbristen gör att kroppen prioriterar vila före nästan allt annat. Och rent praktiskt finns det plötsligt en tredje person i hushållet som kräver uppmärksamhet dygnet runt, ofta bokstavligen i samma rum. Lägg därtill att kroppen som fött barn behöver läka, och att självbilden för många förändras rejält under den processen – och det är inte konstigt att lusten hamnar långt ner på prioriteringslistan.

“Det är inte att man slutat älska sin partner, det är att hjärnan bokstavligen är fullbokad med ett annat människoliv”, som det brukar beskrivas av barnmorskor som möter frågan varje dag.

Hur lång tid är egentligen “normalt”?

Här finns inget facit, även om många får höra en siffra på sex veckor efter förlossningen som en sorts fysisk minimigräns innan penetrerande sex rekommenderas. Men den siffran säger ingenting om lusten, bara om läkningen. För en del kommer intresset tillbaka efter några månader, för andra tar det betydligt längre, och ingetdera är fel. Att jämföra sig med andra par, eller med hur det såg ut innan bebisen, brukar bara skapa onödig press på något som redan är känsligt.

Vad kan man göra för att hitta tillbaka till varandra?

Några saker som par ofta beskriver som hjälpsamma, utan att det behöver handla om sex direkt:

• Boka in tid för närhet som inte måste sluta i sex – händer man håller, kramar som varar lite längre
• Prata öppet om var man befinner sig, hellre än att gissa sig till varandras signaler
• Låt någon annan ta ett par timmar med bebisen, även om det känns svårt att släppa taget
• Sänk kraven på vad “bra sex” behöver innebära just nu

Är det farligt för relationen om det tar tid?

Sällan, så länge man pratar med varandra om det. Det som oftast skadar en relation är inte avsaknaden av sex i sig, utan tystnaden och missförstånden som kan växa fram när ingen säger något om hur man mår. En partner som känner sig avvisad, och en annan som känner sig otillräcklig eller utmattad, kan lätt hamna i en ond cirkel av tystnad om ingen bryter mönstret. Att prata om olika sexbehov rakt ut, även när det känns obekvämt, är enligt strategier för olika sexbehov i relationen en av de saker som faktiskt gör skillnad över tid.

Så vad ska man egentligen göra med bebisens cockblockande?

Acceptera det, i första hand. Bebisen kommer inte försvinna som en faktor på ett bra tag, och att kämpa emot verkligheten brukar bara skapa mer frustration. Det som brukar hjälpa mest är att sluta se perioden som ett problem som måste lösas snabbt, och istället som en fas i relationen som ser annorlunda ut än innan – precis som frågor om amning och alkohol väcker starka känslor utan att någon av parterna gör något fel. Lusten brukar hitta tillbaka i sin egen takt. Tills dess är det fullt okej att skratta lite åt att en människa som väger fyra kilo har blivit den mäktigaste cockblockern ni någonsin mött.