7 nya ord för den moderna människan

Svenska språket är bra på mycket, men inte alltid snabbt på att hänga med i hur vi faktiskt lever. Varje år dyker det upp nya ord som fångar företeelser vi redan känner igen i vardagen, men som tidigare saknat ett eget namn. Här är sju sådana ord, värda att ta med sig in i vardagsspråket.

Varför behöver vi hela tiden nya ord?

Språkforskare brukar peka på att nyord ofta uppstår för att beskriva sociala fenomen snabbare än de formella institutionerna hinner reagera. Sociala medier, nya arbetsformer och förändrade familjemönster skapar behov av ord som helt enkelt inte fanns för tjugo år sedan – och svenskan, som lånar friskt från både engelska och andra språk, är ovanligt snabb på att fylla de luckorna.

Sju ord värda att lägga till i vokabulären

• Klämdag – dagen mellan en helgdag och en helg, som många ändå tar ledigt.
• Fikasugen – ett tillstånd av akut behov av kaffe och något sött, oftast runt halv tre.
• Skärmtid – den tid som spenderas framför mobil, dator eller tv, numera ett eget diskussionsämne i de flesta hem.
• Curlingförälder – en förälder som mer eller mindre sopar undan alla hinder i barnets väg.
• Hemester – semester tillbringad i hemmet eller i närområdet, i stället för att resa bort.
• Ånger­köp – ett köp man ångrar nästan direkt efter att ha genomfört det, ofta gjort i affekt.
• Statusuppdatering – ursprungligen ett ord för sociala medier, som numera används lika ofta ironiskt i vardagligt tal.

Ett bra nyord fångar något vi redan känner igen – det gör bara känslan lättare att sätta fingret på.

Hur bestäms egentligen vad som blir ett “riktigt” ord?

Den årliga nyordslistan, som sammanställs av språkvårdande institutioner, fungerar som ett slags kvitto på vilka ord som faktiskt fått fäste i svenskan under året. Kriteriet är sällan hur “korrekt” bildat ordet är grammatiskt, utan om det används tillräckligt brett i tidningar, poddar och vardagligt tal. Många ord som en gång kändes som skämt eller slang har på det sättet med tiden blivit en självklar del av språket.

Kommer de här orden att finnas kvar om tio år?

Långt ifrån alla nyord överlever. En del försvinner lika snabbt som de dök upp, medan andra – ofta de som beskriver något vi verkligen saknade ett ord för – lever kvar och till slut känns helt naturliga. Om något av orden ovan hamnar i den kategorin återstår att se, men oddsen är rimligt goda för de som redan används i vardagligt tal utan att någon höjer på ögonbrynen. Språket är, med andra ord, betydligt mer levande än läroböckerna ibland ger sken av.