Bytt profilbild till fransk flagga? Läs det här

Timmar efter attackerna i Paris natten till den 14 november 2015, där 130 människor dödades enligt officiella uppgifter, lanserade Facebook en funktion som lät användare lägga ett filter i de franska flaggans färger över sin profilbild. Miljontals gjorde det. Lika snabbt kom kritiken: varför just Frankrike, och varför inte samma engagemang när attacker inträffar i andra delar av världen?

Varför blev just den här reaktionen så stor?

En del av förklaringen är rent teknisk – Facebook byggde och lanserade filtret aktivt, vilket gjorde det enkelt för vem som helst att delta med några klick. Ingen motsvarande funktion fanns tillgänglig efter attentatet i Beirut dagarna innan, där över 40 personer dödades, vilket bidrog till upplevelsen av att sociala medier värderade vissa offer högre än andra. Det handlar sannolikt mer om vilka verktyg som fanns tillgängliga och vilka händelser som fick mest internationell mediebevakning, än om ett medvetet val att rangordna människoliv.

Är kritiken mot flagg-profilbilderna rättvis?

Delvis. Kritiker har en poäng i att uppmärksamheten i västerländska medier och sociala plattformar historiskt varit ojämnt fördelad, där attacker i Europa och Nordamerika ofta får betydligt större spridning än likvärdiga händelser i andra delar av världen. Samtidigt är det svårt att veta vad som faktiskt motiverade enskilda personer att byta profilbild – för många handlade det sannolikt om en enkel, tillgänglig gest av sorg och solidaritet, inte om en medveten prioritering av vilka offer som “räknas”.

Att kritisera en selektiv uppmärksamhet i medier och plattformar är rimligt. Att anta att var och en som bytte profilbild gjorde det av ytliga skäl är en annan sak.

Spelar det egentligen någon roll vad man gör i sin profilbild?

Sett för sig självt förändrar en profilbild ingenting i sak. Men engagemanget kring de här filtren säger något om hur sociala medier fungerar som kollektiva sorgeplatser – snabba, synliga sätt att visa att man reagerat på en händelse, även om den konkreta effekten är begränsad. Det är samma mekanism som ligger bakom hashtagkampanjer och andra digitala solidaritetsyttringar: de kan kritiseras för att vara ytliga, men de fyller ändå en funktion för många som deltar i dem.

Några saker värda att hålla isär i den här debatten:

• Att Facebook byggde ett flaggfilter var ett företagsbeslut, inte en objektiv måttstock på vilka liv som betyder mest
• Ojämn medial uppmärksamhet mellan attacker i olika delar av världen är ett dokumenterat mönster, inte en efterhandskonstruktion
• Enskilda personers motiv för att byta profilbild varierar och går sällan att generalisera
• Kritik av strukturer och kritik av enskilda handlingar är två olika saker

Så kan man förhålla sig till nästa gång

Om man vill reagera på en attack, oavsett var den sker, är det värt att fråga sig varför just den händelsen syns i flödet just nu – och att aktivt söka upp information om händelser som inte får samma plattformsstöd. Ingen är skyldig att motivera en profilbild, men den som vill ha en mer konsekvent hållning kan göra det genom att själv sprida information om händelser som annars riskerar att försvinna i bruset.

Samma mönster av selektiv uppmärksamhet går igen i hur det har gått en vecka sedan terrordåden i Paris, och i hur snabbt falska rykten kan spridas i kölvattnet av en kris – något du kan läsa mer om i så får du stopp på falska rykten i ditt flöde.